Halalmarknaden i siffror — en global tillväxthistoria

Nästa gång du plockar en halalmärkt förpackning i butikshyllan är det värt att veta att du är en liten del av en av världens snabbast växande konsumentekonomier. Enligt analysföretaget Frost & Sullivan väntas den globala halalekonomin — mat, mode, kosmetika, läkemedel, resor och finans tillsammans — nå mellan 9,5 och 10,5 biljoner dollar år 2030. Det är i samma storleksordning som hela Tysklands och Japans ekonomier tillsammans.

Halalmat är fortfarande den enskilt största och mest kända delen, men den är på intet sätt hela bilden. Här går vi igenom siffrorna, vad som driver tillväxten, och vad det märks av även i en svensk butikshylla.

Hur stor är egentligen halalmatmarknaden?

Ärligt svar: det beror på vem du frågar. Analysföretaget IMARC Group värderade den globala halalmatmarknaden till 2 956 miljarder dollar 2025, medan Mordor Intelligence samma år landade på 880 miljarder — en skillnad på över tre gånger. Skillnaden beror på hur "halalmat" avgränsas: räknas bara certifierade produkter, eller allt kött och alla livsmedel som konsumeras i muslimska hushåll oavsett certifiering?

Det säger något viktigt om branschen: den saknar fortfarande en enhetlig, global statistik av det slag som till exempel den ekologiska livsmedelsmarknaden har. Det som samtliga analysföretag är rörande överens om är riktningen — uppåt, med en årlig tillväxttakt kring 8–13 procent beroende på källa, vilket är betydligt snabbare än den globala livsmedelsmarknaden i stort.

Inte bara mat: mode, kosmetika, resor och finans

Den mest citerade samlade genomgången kommer från konsultbolaget DinarStandards årliga rapport State of the Global Islamic Economy. Enligt 2025/26 års rapport omsatte sex konsumentsektorer tillsammans 2,60 biljoner dollar 2024, med en prognos på 3,56 biljoner dollar 2029:

• Halalmat: 1,53 biljoner dollar 2024, väntas nå 2,06 biljoner dollar 2029.
• Muslimvänliga resor: 249 miljarder dollar 2024, väntas nå 424 miljarder dollar 2029 — sektorn med snabbast tillväxt av alla.
• Halalläkemedel: 112 miljarder dollar 2024, väntas nå 146 miljarder dollar 2029.
• Halalkosmetika: 92 miljarder dollar 2024, väntas nå 124 miljarder dollar 2029.

Utöver dessa konsumentsektorer räknar rapporten islamisk finans separat — ett ännu större område, med 5,99 biljoner dollar i förvaltade tillgångar 2024 och en prognos på 9,72 biljoner dollar till 2029. Sammantaget är alltså "halal" som begrepp på väg att bli lika mycket en fråga om kläder, hudkräm, semesterresor och bankkonton som om vad som ligger på tallriken.

Vad driver tillväxten?

Den mest uppenbara drivkraften är demografi: världens muslimska befolkning är ung och växande, med störst tillväxt i länder som redan har stora, unga befolkningar — Indonesien, Pakistan, Nigeria och flera länder i Mellanöstern. En växande medelklass i länder som Indonesien och Malaysia — världens två folkrikaste muslimska nationer — betyder fler konsumenter med köpkraft för certifierade, paketerade produkter snarare än obearbetade råvaror från lokala marknader.

En mindre uppenbar men växande drivkraft är att halalcertifierade produkter lockar konsumenter som inte är muslimer. Undersökningar som återges i flera branschrapporter visar att en del icke-muslimska köpare uppfattar halalmärkningen som en extra kvalitets- eller renlighetssignal — ett slags oberoende kontroll utöver den vanliga livsmedelslagstiftningen. Det är samma logik som gör att KRAV-märkning eller andra tredjepartsintyg lockar köpare utanför sin ursprungliga målgrupp.

Digitala register och QR-koder

En tydlig trend i branschrapporterna är digitalisering av själva certifieringen. Malaysias JAKIM har pilottestat blockkedjeteknik för att spåra certifikat genom hela leverantörskedjan, och Singapores MUIS har infört QR-koder som konsumenter kan skanna för att se ett certifikats status i realtid. Thailändska CICOT, som vi skrivit om i artikeln om halalcertifierare land för land, driver redan ett sökbart onlineregister där vem som helst kan slå upp ett certifikatnummer.

Det här är samma idé som ligger bakom rådet vi ger i guiden om att verifiera certifikat själv: ju fler certifieringsorgan som öppnar upp sina register digitalt, desto lättare blir det för en vanlig konsument att kontrollera ett certifikat på egen hand — i stället för att behöva lita blint på en logotyp på förpackningen.

Vad märks av i en svensk butikshylla?

Sverige och övriga Norden är små marknader i det globala perspektivet, men samma tillväxtmönster syns lokalt: fler halalmärkta produkter, fler ursprungsländer representerade och fler certifieringsorgan att hålla reda på. Merparten av tillväxten i just Europa drivs enligt flera rapporter av en kombination av växande diasporabefolkningar och ett bredare intresse för halalcertifierade produkter bland konsumenter i stort.

För dig som handlar spelar de stora globala siffrorna egentligen mindre roll än den konkreta frågan: vem har certifierat just den här produkten, och litar du på den certifieraren? Den frågan besvaras inte av statistik utan av att titta på certifikatet självt — vilket är precis vad resten av den här katalogen är till för.